fredag 24 februari 2012

En ny dag...
Det var ett tag sedan jag skrev här.

Istället njöt jag av stillheten i naturen. Satt tyst i tankarna vid en liten sjö. Snö, is och TYSTNAD...
Tystnaden och kraften i sjön kändes i hela kroppen.
Blev väckt ur mina tankar av vår lille hundvalp som skällde åt en skogsalv som skrämde honom.
Underbara upplevelser.
Gamla släktgården med en gammal älskvärd släkting som hälsade på från andra sidan var en annan del av semestern. Hon satte igång en gammal "söndrig" gökklocka och fyllde huset med kärlek.
Hela familjen myste.

Nu sitter jag här igen och skriver få se vart det för...

 Schamanens väg går genom döden. Att möta döden är en del i livet för mig. Både i mötet med dödsängel eller döden som energi och som upplevelse i kroppen. Men även i mötet med bortgångna anhöriga till mina klienter eller mig.

Döden är i högsta grad en del av livet. Många i våra västliga samhällen försöker att glömma detta.
Om man ser livet som jag gör det så är det inget skrämmande att dö. Det är helt enkelt att gå över en gräns. Jag går över den gränsen ibland. Utan min kropp, den klarar inte av det ;o)

Jag går över den gränsen för att gå in i "minnen" från andra liv eller från tiden mellan liven. Själv eller tillsammans med en klient.
Där ligger mycket som hjälpa oss att förstå och acceptera detta liv och erfarenheterna här på ett bättre och annorlunda sätt. Där ligger mycket som hjälpa oss att läka.

Jag mötte döden i gestalt av Azrael. Vilken underbar vän vi har i honom. Man kan kalla honom vid många namn. Azrael är det namnet de abrahamitiska religionerna har gett honom. Ett annat namn är Toth och ett annat Hel. Välj bara, det spelar ingen roll hur du kallar personligheterna på andra sidan bara det känns rätt för dig.

Våra religioner och kulturer har gett väsen namn. Alla namn har också energi och de är kopplade till händelser, åsikter och kulturer här på jorden. Så kallar du Hel är det en liten annan energi du känner när hon kommer än när du kallar Toth.

Mitt möte med Azrael var väldigt fint. Porten man pratar om ibland. Folk har varit där och kommit hem därifrån. De som släpptes fram för att berätta när de kom tillbaka. De som inte verkligen skulle gå över utan bara möta. De andra går en annan väg.

Azrael stod i hela sin skönhet framför porten. Ljuset och värmen. Vi pratade en stund. "Du vet vägen" tyckte han. Kom bara när du är färdig. Ja, det ska jag göra. Få se när det blir. Tror jag kommer att vänta rätt länge med det.


Har man väl kommit förbi alla svårigheter i början av vägen lönar det sig att stanna ett tag ;o)




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar