Kallt ute
Solen lyser
Snart är det dags för vandringar
Ut till mina platser

Jag tänker på min första vandring under ledning av min vän andeschamanen
Helt i början av min utbildning
En vandring som gick i en cirkel

Första platsen
En grupp stora stenar av naturen placerade i en öppen fyrkant
En ingång till undre världen visade sig där
Jag blev översköljd av sorg
Naturväsens stora sorg
Ett folk av gråa väsen som mådde så dåligt och var så ledsen
Jag grät med dem en stund över människors illdåd

Har aldrig varit där efter detta
Jag skulle bara hälsa på en gång
Ibland tänker jag tillbaka till dessa väsen och önskar de välgång
De har fått hjälp att läka sin sorg
genom att dela den med en människa